Handbollsfingrar
Ja nu har den satt igång igen - handbollssäsongen. Första matchen i trim serien för damer spelades för vår del ikväll. Det är bara att konstatera att vi lite äldre damer inte är prioriterade när det gäller halltider, man får skratta sig lycklig att matchen inte var vid tiosnåret på fredagskvällen. För det var det förra säsongen.....
Otränad är jag, hann inte riktigt med att springa på kontring alla gånger. Vi hade ingen avbytare så det var bara att fortsätta flåsa (nu börjar jag allvarligt börja fundera på om jag inte ska sluta röka....). Några bra målgivande passar och två bra försök på målet för min del, men det blev stolpe ut. Men vi vann ändå med 17-7. För det var ju första matchen för motståndarlaget, och deras flås hade inte heller kommit igång. Jag tror nog att dom vann flåsligan till slut ändå så det blev ju lite rättvist, eller???
Förutom flåset så är även kroppen ovan vid bollmottagning - så nu sitter jag här med det klassiska hanbollsfingret (pekfingret). Några vanliga symptom:
Fingret får en lätt blåaktig ton, och förstoras till dubbel storlek. Just precis vid den viktiga "böjen"
Det går inte att böja ner fingret helt, hur mycket man än försöker.
Kramar
Bagaren
