Saknar Budapest...

Tiden bara rinner iväg - det är knappt man hinner med sig själv. I helgen har jag bara vilat upp mig efter den trevliga resan till Budapest. Det är många intryck på några få dagar - skulle gärna ha stannat i några dagar till. Idag har jag hälsat på min långa son, snart är han längre än vad jag är. Hela gänget tog en promenad efter maten, tanken var att vi skulle spela lite fotboll. Men se det ville inte min son - det var fyra andra grabbar som spelade basket, och det var mycket roligare att stå och titta på när dom spelade. Hoppas att dom inte blev allt för distraherade av en skönsjungande kille bredvid dom. Sedan öppnades gympasalen - och därinne var det ännu mer intressantare saker att undersöka. Killar som spelade innebandy - lyckan var gjord för min son. Det spelar ingen roll hur mycket en mamma försöker att pocka på uppmärksamheten i dessa lägen. Efter mycket om och men så gick han med på att gå vidare (de andra gick hemåt igen) så då blev det en liten extra promenad ner till sjön. Och där fanns det inga spelande basketkillar som kunde bli störda av skönsjungeriet - för där gick vi armkrok och sjöng för fulla muggar. Ja nästan i alla fall.

Kramar

Baker Queen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0