Beteende

Jag har en bekant som precis har fått reda på att hennes dotter väntar barn. Denna nyhet skulle vara trevligare att få om dottern i fråga iaf är myndig, men så är inte fallet denna gång. Tjejen kommer förvisso att fylla 18 år i år, men enligt min spontana och även min bekantas spontana reaktion så är det alldeles för tidigt då hon själv mer eller mindre fortfarande är ett barn. Dottern går hos psykolog varannan dag och pratar med föräldrar och syskon för att så småningom inom en snar framtid besluta sig för om hon ska behålla barnet eller inte. Just nu verkar valet vara att behålla. Min bekant tycker självklart att situationen är jätte jobbig på många sätt och vis, men det har nu förvärrats en nivå till efter att den blivande pappans mamma (vi kan kalla henne Monika för enkelhetens skull) har ringt.

Monika har självklart lyssnat på sin son och tagit hans ord som sanning. Ungdomarna har, vad jag förstår, inget förhållande längre och som det lät så har förhållandet varit på hans villkor. Nu ringer Monika min bekant och skäller ut henne efter noter och menar att dotterna minsann har "lurat" hennes son! Man kan ställa sig frågande om dottern på något sätt har tvingat honom till att ha sex (knappast!), har hon inte skyddat sig (hon äter minipiller! Men det är ju faktiskt två personer som har sex och ska ha ansvaret att skydda sig!)? Då kan man ju undra på vilket sätt dottern nu har lurat sonen?

Monikas beteende är inte försvarbart, men det finns förståss en vetenskaplig förklaring till denna chockfas hon är inne i. Att uppvisa ett överdrivet och oförklarlig aggressivitet och provokation är en vanlig försvarsmekanism när en person befinner sig i denna fas. Hon har svårt att ta till sig och lyssnar självklart inte till min bekantas ord utan hon förvarar sin son och sin familj som är ofelbara i hennes ögon. När informationen har lagt sig så kanske hon kommer på andra tankar, men jag tror knappast att hon kommer att erkänna det för min bekant.

Som den tilltänkta präst som jag är :) (se mitt tidigare inlägg) så kan jag ju referera till Gamla testamentet och judarnas tradition att lägga sina synder på en bock, syndabock. Detta brukar vara en perfekt avledare inför sin egen ångest.

Kram

BakerQueen

Kommentarer
Postat av: Ruth

Vi människor är nu en gång funtade så att vi bara tänker på oss själva. Vi är egoistiska av naturen. Klart att pojkens manna tänker på att han får en dryg utgift att betala varje månad,under många år, men en ännu större utgift får ju den blivande mamman. Som utomstående ser det ju självklart så lätt ut att tillsammans kunna resonera om och tackla problemet. Men Du vet ju själv hur det blir när det låser sig.

Synd om flickan är det i varje fall. Inte lätt att ta så svåra beslut när man är 17 år. Hoppas det löser sig. Kramar till Er alla.

2012-01-15 @ 16:27:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0