Baker Queen

Trist att det ska vara så gråmulet och regnigt idag bara. Tänkte trots detta ta mig i kragen och promenera till Vällingby, det finns ju som sagt var inget dåligt väder utan bara dåliga kläder. På med regnkappa och stövlar mao och trotsa vädrets makter.

Igår så var det handbollsmatch i Upplands Väsby. Det lustiga är att jag alltid kör fel när jag ska till den hallen - Smegärds sporthall. En av anledningarna är just att jag kör fel, jag känner ju liksom igen mig men det beror ju på att jag har kört där förut (när jag har kört fel). Suck och stön säger jag bara, men jag kommer iaf fram till slut men jag bannar mig själv ändå. Att spela match en fredagskväll är inte det roligaste, men man ska väl vara glad att matchen iaf startade tidigare än vanligt. Jag har varit med om att matchen startar kl 22:00 EN FREDAGSKVÄLL!! Matchen gick hur som helst bra, vi vann över Bollstanäs med siffrorna (om jag nu minns korrekt) 18-5. Jag har ännu inte fått upp mitt flås ordentligt, det gäller att byta ofta för att orka. Men jag kan glädja mig åt att jag gjorde ett mål och otaliga assister, faktiskt riktigt fina pass in på linjen bl.a. om jag får skryta en aning. Jag har även hittat en stegräknings omvandlartabell, så nu kan jag ju också räkna in dessa steg i den dagliga rapporteringen. Så gårdagen kom jag alltså upp i 16 174 steg ändå. Inte lika många steg under onsdagen (10 137 steg) och torsdagen (11 127) blev det, men det kanske är där jag ska hålla mig för att inte tröttna totalt. För en annan glädjande sak är att vikten börjar gå neråt igen, jippi!!

Solong friends

Kramar

Baker Queen

Har kanske inte längtat sådär jättemycket, men lite iaf måste jag erkänna. Förra veckan fick laget klara sig utan mig då snoret rann för mycket. Denna vecka känner jag mig bättre och tänkte prova att spela mot Årsta (som vann förra året - snacka om hård match). Jag återkommer med handbollsresultat senare mao.

Jag har inte gått så himlans mycket på jobbet idag, 7 512 steg bara. Men med tanke på att jag ska springa en hel del ikväll så känner jag mig nöjd ändå.

Solong



Kramar

Baker Queen

Efter jobbet så åkte jag direkt till sonens boende, det var ett tag sedan det ska jag erkänna. För några veckor sedan tog jag hem honom till mig för en heldag i Bromma, men jag har inte varit där på ett bra tag. Jag följde med det glada gänget (bara killar denna kväll) och lämnade papper i pappersinsamlingen. Var och en fick en kasse att ta med sig, var väl bara jag som inte fick något i min hand. Men jag fick å andra sidan två grabbar vid min sida direkt. Förutom sonen även en av hans kompisar. Där gick vi i det underbara vädret och mös. När vi hade slängt allt så bar det hemåt, men medans de andra gick hemåt så tog jag och sonen en extra lång promenad längs med stranden. Kolla bara vilka underbara kort vi tog.

Det var helt otroligt vackert och en skön promenad med sonen. Härligt avslut på den trista måndagen...

Kramar

Baker Queen

En till vecka har gått - tiden går så oerhört snabbt nu tycker jag man hinner knappt med. Om en vecka så är det advent och innan man vet ordet av så är det jul.

Nu börjar jag allvarligt funder på om jag ska lägga av med handbollen p.g.a skadorna. Jag har problem med knät (runners knee) och har av den anledningen inte varit med på två matcher. I torsdags skulle jag vara med äntligen, hade laddat upp till tusen - knäskydd hade införskaffats och om det skulle bli sämre så hade jag en tid hos kiropraktorn på fredagen. Allt var alltså uträknat till minsta detalj. Det enda som jag inte hade räknat med att jag skulle skada mig på något helt annat ställe än knäna. Det är rätt så vanligt att man får lite blånader på fingrarna då bollen har en förmåga att ibland hamna lite snett när man tar emot passar och i torsdags var inget undantag. Efter fyra minuters spel så hände det mig igen, det var inte skönt vill jag lova. Vi var redan en man kort på plan så det fanns ingen möjlighet att byta med någon, annars är det bästa att kyla ner fingret en liten stund. Men när jag kollade ner på handen så var lillfingret borta!!! Eller den fanns inte riktigt på samma ställe som den brukar iaf. Fingret var ur led - 90 grader bakåt m.a.o. Aj, aj, fick lite panik och skrek stoppa spelet. Det var ingen vacker syn, vet själv hur man reagerar när man ser kroppsdelar som ser vridna ut. Men till slut så hittades en man som kunde rätta till fingret på rätt position igen. Konstigt nog så gjorde det inte ont (hade väl en hel del adrenalin i kroppen) men det hördes dessto mer. Matchen avslutades, jag kunde inte spela vidare av naturliga skäl och då skulle vi vara alldeles för få utespelare. Motståndarlaget gick med på det (dom var lite halvsjuka dom också, så dom tyckte det var en bra ide). Resultatet hann bli 3-1 till Årsta och det blev då slutresultatet. Så nu ligger vi på 4:e plats (Årsta leder kan jag tillägga).

På fredagen så remitterade kiropraktorn mig till röntgen (ingen fraktur) och på tisdag så ska min husläkare titta till mjukdelarna. Tills dess så smörjer jag in fingret med Orudis och tejpar ihop lillfingret med ringfingret för att den ska få stadga. Orudis fick jag när jag hade ont i knät, det är en gel som ger smärtlindring vid muskel- och ledskador (sportskador). Det verkar hjälpa - svullnaden har gått ner iaf.

Kramar

Baker Queen